Till minne av Lars ”Lasse” Karlsson

minnesord Lasse Karlsson

Lars ”Lasse” Karlsson, Örebro, har avlidit efter en kort tids sjukdom i en ålder av 60 år. Närmast anhöriga är Eva och deras barn Lisa och Gustav. Lasse var scout hela livet. Han började åtta år gammal som Vargunge i IOGT:s Scoutkår i Örebro. Lasse var aktiv på alla nivåer inom svensk scouting, samtidigt som han alltid behöll ett lokalt engagemang.

Som 17 åring påbörjade Lasse sitt engagemang på nationell nivå inom Nykterhetsrörelsens Scoutförbund genom att delta i expedition sjö.

Lasse gick redan som 19 åring Treklöver-Gilwellkurs patrullscout. Egentligen var kravet att man skulle vara 21 men Lasse fick dispens. Lasse behöll ett särskilt engagemang för patrullscouting och var ledare på förbundets patrulledareutbildning ”Solvargsveckan” och verkade därefter som ledare på alla nivåer för förbundets Treklöver-Gilwellkurs.

Efter gymnasiet och militärtjänsten började Lasse på Chalmers och läste Teknisk fysik. Under denna tid varvades studier med färder i fjällen och skogen, till fots, på skidor eller i kanot. Dessa kurser genomfördes på Kungshols kurs- och lägergård utanför Rättvik i Dalarna, en plats som låg Lasse mycket varmt om hjärtat och en plats som speglade Lasses syn på scouting. Lägerängar, oändlig hajkmark för friluftsliv, ett bra materialförråd, och några enkla men funktionella och vackra byggnader som stöd. Tomasboda var en annan viktig plats för Lasse, NSF Örebros lilla stuga i Kilsbergen. Perfekt som utflyktsmål på skidor eller till fots.

Efter Chalmers jobbade Lasse på ASEA i Västerås.1992 flyttade Lasse tillbaka till Örebro och började jobba på Specialpedagogiska Skolmyndigheten.

1990 blev Lasse vald till Nykterhetsrörelsens Scoutförbunds styrelse och från 1998 dess ordförande. Under Lasses ledarskap utvecklades förbundet och många större projekt genomfördes. Bland annat en större informationskampanj med syfte att öka kännedomen om scouting i Sverige. Under denna tid var Lasse även med i styrelsen för Svenska Scoutrådet, det då gemensamma organet för all scouting i Sverige. Detta var en spännande tid för hela svensk scouting. Många stora gemensamma projekt genomfördes, till exempel Stockholm Venture 1991, World Scout Moot 1996 och Scout 2001 – Sveriges första nationella jamboree. Dessa projekt la grunden till att de svenska scoutförbunden slogs samman och att en ny gemensam nationell organisation, Scouterna, bildades. Lasses insatser var avgörande i detta arbete.

Efter Scout 2001 började planerna på en världsscoutjamboree i Sverige att ta form. Ett arbete som resulterade i att Sverige för första gången stod som värd för en världsscoutjamboree. Jamboreen 2011 samlade över 40 000 deltagare. Det blev den största världsscoutjamboreen någonsin. Lasse var en av lägercheferna. På många sätt genomsyrades hela jamboreen av Lasses ledarskap och hans syn på scouting. I denna omfattande verksamhet garanterade Lasse att fokus alltid låg på deltagaren och att patrullen/den lilla gruppen var den trygga plats som behövs när man är långt hemifrån. För sina insatser för scouting tilldelades Lasse 2002 svensk scoutings högsta utmärkelse Silvervargen.

Lasse var lika glad i det lilla sammanhanget som han var trygg i de stora. Att vara ansvarig för kårens yxor var lika betydelsefullt som att leda ett stort läger. Allt hade sin tid. Lasse hade en linje i sitt liv baserat på starka värderingar, som genomsyrade hela hans arbetssätt och han påverkade såväl individer, som skeenden i den riktningen.

Det var hans starka tilltro till individen och att all rörelse startar med just individen. Vi må ha all sorts struktur, organisation eller strategi men om den enskilda individens behov inte blir tillfredsställda spelar det ingen roll. När Lasse ritade organisationsschema satte han individen/scouten överst. Allt där under var till för att individen skulle utvecklas, ta sitt ansvar, få upplevelser, ta initiativ och ha kul! Lasse arbetade ständigt enligt den linjen. Han var mentor, han var stödjande, han pushade, han uppmuntrade, han hyllade initiativ och idéer.

Lugnt, finurligt eftertänksamt, klokt och ödmjukt – så var Lasses ledarskap. Sällan i centrum av uppmärksamheten men alltid närvarande. Lasse var en stor ledare.

Att vara med familjen, att följa Gustav på hans friidrott, att vara med Lisa på fjället eller i alperna, att plocka svamp med Eva eller att umgås med hela familjen i stugan vid havet var alltid det viktigaste. Lasse lyckades med den svåra balansen mellan stort engagemang för det gemensamma, i hans fall genom scouterna, och familjen.