”Scouterna har alla förutsättningar att bli normkreativa”

sandahl

Helgen den 17-19 maj anordnas pridefestivalen Qom ut i Jönköping, bakom arrangemanget står Frida Ohlsson Sandahl som lärt sig mycket om ledarskap och projektledning under sin tid inom scoutrörelsen. Idag hoppas hon att fler inom Scouterna vågar ifrågasätta traditioner och börjar tänka normkritiskt.

– När jag flyttade till Jönköping upptäckte jag att det inte fanns någon arena för HBTQ-frågor, men jag insåg också att det verkligen behövdes. Jag var ju van vid att driva ideella arrangemang i och med min bakgrund i Scouterna och kände mig rätt trygg i att dra igång Qom ut. Jag tror att alla vinner på att diskutera frågor kring kön och sexualitet, men kanske särskilt i Jönköping som ofta sticker ut i statistiken, i Jönköpings län är man till exempel bland de sämsta i Sverige på att dela lika på föräldraledigheten

Frida Ohlsson Sandahl har en lång bakgrund inom scoutrörelsen, har bland annat jobbat i Kandersteg och som internationell sekreterare hos Scouterna och varit ideellt engagerad inom flera projekt. Idag är hon inte lika aktiv, men ser att Scouterna också har ett stort behov av att bli bättre på att diskutera normer.

– Jag tycker att Scouterna har jobbat för lite med normkritik, om man inte gör det kontinuerligt är det så lätt att man fastnar i samma spår som man alltid rört sig i och då är det svårt att fortsätta vara en rörelse som verkligen är öppen för alla. Genom att tänka normkritiskt får man in en större mångfald och får också förutsättningar att tänka mer kreativt.

Scouterna har under flera år stöttat mångfaldsprojekt som Regnbågsscouterna och driver idag projektet Värsta fördomen, men Frida Ohlsson Sandahl understryker att normer inte bara handlar om kön, sexualitet eller etnicitet.

– Normer kan till exempel vara kopplade till vilka kläder man använder. Fundera på vilka kläder dina kompisar har på scoutmötet, det är till exempel väldigt vanligt att folk kommer klädda i Fjällräven även om det är ett inomhusmöte. Om man inte jobbar medvetet med normer är det så lätt att man fastnar i en manlig, vit medelklass-norm.

I Scouterna arrangerar vi aktiviteter och läger där tjejer och killar är med på samma villkor, det är självklart för de flesta men tittar man på hur scoutrörelsen är organiserad i andra länder eller på hur ungdomsverksamhet fungerar inom exempelvis idrottsrörelsen inser man snabbt att scouting i Sverige är ganska unikt. Våra blandade grupper ger oss unika förutsättningar att överbrygga fördomar och tänka normkritiskt, men Frida Ohlsson Sandahl menar också att det är viktigt att vi inte slappnar av bara därför.

– Vi har visserligen alla förutsättningar att skapa bra verksamhet i och med att tjejer och killar gör aktiviteter tillsammans, men jag tror att det är lätt att tänka att vi är färdiga bara därför. Vi har bra förutsättningar att jobba vidare med det här och Scouterna har potential att bli väldigt duktiga på att ifrågasätta normer, men det här är något man aldrig kan bli färdig med.

När man engagerar sig i Scouterna gör man det kanske inte först och främst för att ifrågasätta normer, men Frida Ohlsson Sandahl menar ändå att det kanske är det som krävs för att skapa riktigt meningsfull verksamhet.

– Man måste fundera på vad det är vi tar för givet, bli normkreativ och skärskåda sig själv och sina egna fördomar, det är ofta väldigt jobbigt men ger också väldigt mycket. Och tänk på att det är ofta i de där grupperna där någon säger att det är högt i tak och att man har en hård men hjärtlig stämning som de verkliga problemen finns. I de grupperna är det alltid någon som mår dåligt, det är där man måste börja.

  • Erik

    Det finns många saker att diskutera om kön (hen eldar och hen lagar mat, …), matvaror (kött, föroreningar, arbetsförhållanden, …) och prisfrågor (rika/fattiga föräldrar), där jag kan tänka mig att normer spelar en roll. Även ”etnicitet” eftersom vi nog inte rekryterar ett genomsnitt av befolkningen nu.
    Men att ha som utgångspunkt/mål för scouting att leta normer och ifrågasätta alla vill jag i så fall ifrågasätta.
    Angående klädexemplet har jag har svårt att se hur det är manligt eller ”vitt” att ha sådana kläder. Normer om smuts och lukt för lokaler och kläder är nog striktare utanför scouterna så det kan finnas skäl till att vilja skilja mellan jobbkläder och scoutkläder även inomhus. Är tveksam till om mer investeringar i lokalvård eller en förändring av resten av samhällets smutsacceptans skall prioriteras. Om man inte själv planerat är det också svårt att veta om ett möte kommer att vara helt inomhus, enligt mina erfarenheter/normer.
    Kanske var poängen med exemplet att märkesnamnet antyder en prisfråga (inte billigt). Det är rimligt att någon kan känna sig utanför om det ser ut som att alla andra har dyrare kläder, men så länge ingen kommenterar folks klädval ser jag inte att det är ett problem för scoutrörelsen. Att det finns en officiell kollektion/scoutdräkt är ju en annan sak som gör att flera har liknande kläder och andra kan känna sig utanför. Naturligtvis skall man lyssna om någon vill berätta om ett problem den upplever, och försöka ha en gruppdynamik där det tillåts. Även i artikelform kan folk påpeka generella problem (t.ex. http://www.scoutservice.se/artikel/scouterna-en-lovande-organisation/ ), men I denna text hittade jag inte så mycket konkret om vad jag som scoutledare eller scout borde tänka på. Såg mest positiva saker och den där diffusa önskan om mer normkritik.