Om inte jag – vem? Om inte nu – när?

I måndags hade jag förmånen att få vara med när Pontus Schultz stiftelse för ett mänskligare näringsliv arrangerade sitt årliga seminarium om hållbarhet, jämställdhet och mångfald för andra gången, i år på Filmhuset i Stockholm.

Det var en kombination av beslutsfattare, entreprenörer och idealister som vill förändra världen – i möten med kulturliv, idéburna organisationer och sociala företag. Den gemensamma nämnaren var att merparten av de som befann sig där brinner för någonting. För att göra skillnad.

När solen gått ner, och efter att Ane Brun sjungit en klämtande vacker version av Daring to love, övergick seminariet och föreläsningarna till mingel.

Det var fint på så många sätt. Runt ett ståbord träffade jag en tidigare börs-vd, som under många år ledde ett av Sveriges största bolag. En chefredaktör och en journalist. En affärsområdeschef på ett stort elbolag. Vi diskuterade jämställdhet. Förebilder. Organisationer som gör skillnad.

På min namnbricka stod under mitt eget namn min arbetsgivares. Men snart pratade vi om Scouterna. Om hur vi gjort skillnad under hela 1900-talet för att fler unga kvinnor skulle få utöva ledarskap, utmana könsnormer. Hur unga tjejer på Wallinska skolan övertalade sina lärarinnor att gå scoutledarutbildningar, för att de tillsammans skulle kunna skapa fantastisk scoutverksamhet.

Det började med en idé. Med visioner.

Runt mingelbordet kvällen den 22 september 2014 stod företagsledare, journalister och beslutsfattare med stora ögon och lyssnade till berättelserna om en scoutrörelse som utmanat och förändrat världen.

Det är grunden i scoutrörelsen.

Det har alltid varit grunden. Att vilja förändra något. Att göra skillnad. Att se det större perspektivet, de stora utmaningarna i samhället.

Att därefter aldrig backa, aldrig pausa, aldrig sluta kämpa för att steg för steg skapa en bättre värld.

Emma Watson sade det bra i sitt tal i FN, i samband med lanseringen av kampanjen #HeForShe i veckan. Om vad vi väntar på, när förändringen ska ske?

Om inte jag – vem?
Om inte nu – när?

Hon uppmanade alla att ställa sig de två frågorna varje gång det känns tveksamt.

I november träffas vi i Kristianstad. Jag är övertygad om att vi då kommer möta situationer, samtal och idéer som känns utmanande. Under hösten träffar vi i styrelsen tusentals scouter på distriktsstämmor, kårledningsträffar, workshops och möten runt om i hela landet. Jag vet att mycket av det som händer och sker nu utmanar. Vi flyttar tillsammans gränserna framåt. Och vi ska fortsätta utmana varandra.

I veckan publicerades handlingarna till Scouternas stämma, vår Demokratijamboree 2014. På årsmötet bestämmer vi tillsammans om framtiden. Vår strategi och verksamhetsplan ska bli vår gemensamma. Tillsammans med 29 motioner skrivna av över 100 engagerade scouter har vi mycket att se fram emot.

Jag är övertygad om att vi inom kort kommer att vara fler scouter i Sverige. Och vi kommer göra ännu större skillnad i samhället.

Första steget är att ställa dig frågan:

Om inte jag – vem?
Om inte nu – när?

Därefter behöver du inte fundera längre. Anmäl dig till Demokratijamboree 2014! 
http://www.scoutservice.se/paverka-scouterna/demokratijamboree/ 

Hur samtalet på Filmhuset slutande?

En ny scout och en ny scoutledare.

Glöm aldrig bort – alla ska få frågan om de vill bli scouter!

Hälsningar,

Martin, ordförande

Det här inlägget postades i Scouternas styrelse bloggar av Martin Björgell. Bokmärk permalänken.

Om Martin Björgell

Ordförande, Scouterna